Samtalsfrågor till “försoning”

Waldemar predikade att Matt 5:21-48 innehåller sex teman som både är som en målbild som vi aldrig kommer kunna uppnå i oss själva och samtidigt något att sträcka oss efter att leva på det sättet. Hur ser du på den skillnaden? Behöver du höga mål som utmanar dig och är det bara av nåd tappar du lusten att sträva åt det håll Jesus predikar? Eller får du panik över de höga målen och landar i nåden och trivs där?

Hur har du tänkt innan när Jesus pratat om att riva ut sitt öga och hugga av sig sin hand? Tror du det stämmer att Jesus använder en medveten överdrift för att få fram poängen – en hyperbol? Eller vad menar han egentligen?

Har du upplevt att Gud manat dig att försonas med någon? Hur har den känns den maningen? Hur har du vetat att det varit Gud som manat dig? Vill du berätta om någon försoning så får du gärna om det går utan att utlämna någon annan för mycket.